MIN FÖRSTA KÄRLEK


Jadu, om jag förstår detta rätt så gills inte killarna man var tillsammans med i mellanstadiet.
Så när jag gick i åttan så träffade jag via en gammal kompis en kille (simon hette han) s
om jag blev tillsammans med.
Vi var tillsammans i ungefär 13 månader och sedan gjorde jag slut då jag tröttnade på allt tjabbs
som var mellan oss.
Vi blev tillsammans sommaren mellan ettan och tvåan på gymnasiet och det höll bara en månad
innan vi bestämde oss för att vi passade mycket bättre som vänner än par.
Är fortfarande väldigt bra kompis med denne så det är jag väldigt glad över iallafall.

Sommaren 2009 träffade jag en kille som heter Jonathan, han är nu min pojkvän sedan snart 17 månader.
Jag har aldrig känt mig så mycket ett med en annan person än vad jag gör med honom!
jag har fortfarande dom dära nykära fjärilarna som flaxar till i magen! och det är inte speciellt
vanligt för ett förhållande som hållt så länge som vårt.
Det ända negativa med vårt förhållande är att han bor i stockholm, och jag här i mora, det är 26 mils
avstånd.
Men vi klarar det galant, kanske är det pågrund av avståndet, då man faktiskt hinner sakna den andra innan man ses igen, men vad vet jag?
Jag vet iallfall att jag älskar honom sjukligt mycket och att jag saknar honom väldigt mycket just nu!
<3


Jonathan och jag!